Svante Malmgren         Henric Nyström

Orkideförökning
för vetenskap, naturvård och trädgård

     

Om förökning och odling                    Försäljning

Dactylorhiza                    Gymnadenia                    Coeloglossum,Leucorchis,Platanthera,Neottianthe,Nigritella

Ophrys,Comperia,Serapias                   Orchis (Anacamptis),Himantoglossum                    Cypripedium

Cypripedium arter och hybrider               Cypripedium-ABC               Plantering av Cypripedium
Cypripedium

Släktet Cypripedium förtjänar ett eget kapitel, dels för att det är plantor med en verkligt exotisk ”look”, dels för att ganska många av de ca 45 arter som finns i världen kan odlas i trädgård och klarar kalla vintrar utan nämnvärda problem. Kan man bara ge lite speciella odlingsvillkor vad gäller jord, ljus, dränering etc kan många av arterna, och än fler av de hybrider som numera finns, leva många, många år som andra perenner i trädgården, växa till och bilda större bestånd år från år.

 

Tyvärr har deras attraktivitet kombinerat med svårigheterna att få tag på plantor bidragit till en omfattande illegal handel som fortsatt, trots att fler och fler länder försöker hålla ett legalt skydd mot detta. Tyvärr har många trädgård-sentusiaster medvetet eller omedvetet bidragit till detta i stor skala.


 

Här finns verkligen en viktig funktion för artificiell förökning av Cypripedium; dels lägre priser med ökad tillgänglighet, dels en successiv övergång till mera lättodlade, selekterade hybrider som kan göra de vilda arterna mindre attraktiva i kommersen.



 

Säkerligen kommer ökad tillgång av legala plantor att göra att kunskapen om odling ökar. En del av de vilda arterna är lättodlade – andra så gott som omöjliga att hålla liv i. Nya hybrider kommer att kunna ge fler odlare möjlighet att med gott resultat testa sina kunskaper. Mycket av okunnighet och fördomar om Cypripedium-odling kommer att successivt försvinna i takt med att erfarenheten ökar.





 

Vi skall beskriva hur man odlar Cypripedium i sin trädgård – men för att läsaren skall förstå möjligheterna och svårigheterna måste vi också beskriva lite om hur förökningen går till. Detta kommer att kunna förklara den ”ojämna” tillgången på olika arter och hybrider – och på samma sätt förklara att man inte alltid skall välja sort utifrån en tjusig bild på Internet, utan se till andra odlingsegenskaper, såsom härdighet, tillväxt – och om de är legala.




 

Förökning från frö:

Förökningen från frö går i princip till som beskrivits för andra orkideer på hemsidan. Dock är det så att det är en mycket stor spridning inom släktet mellan lättförökade och svårförökade arter och hybrider.

 

”Lättförökad” inkluderar flera faktorer; dels tillgången på och mängden av frö, dels om de alls gror från mogna frö eller skall sås halvmogna, dels om de ”gillar” de odlingssubstrat man har, dels om vitaliteten på frön från själv- pollinerade plantor är OK, om genetiken ”passar” när man hybridiserar och inte minst om nya sorter accepterar de odlings- möjligheter i jord man har; är de känsliga eller inte? Alla varianter på dessa problem finns och den som skall syssla med förökning av Cypripedium bör ha tålamod och ett långt liv framför sig…

I en frökapsel av Cypr guttatum finns det ca 100-250 frön, i en Cyp calceolus 1 000-1 500, i en Cyp flavum 4000 – 5000. Hybrider kan ha allt från 0 livsdugliga frön till 4000…

Några arter gror snällt efter sådd av mogna frö, t ex Cyp guttatum, parviflorum, flavum, reginae, acaule, passerinum, californicum och hybrider där någon av dessa är moderplantan. Men medan några av dessa gror inom någon månad, måste andra ställas kallt, nära 0 grader C i ca 3 månader för att sedan kunna gro när de kommer fram i rumstemperatur.

 

Många andra arter och hybrider måste sås från halvmogna frö, ca 8 veckor efter pollineringen för att över huvud taget kunna gro på sterila näringssubstrat. Det duger då inte att ta fröna 5 dagar för tidigt eller 5 dagar för sent och frökapseln skall i stort sett vara ”färskvara”.

 

Vi har ju inte själva i odling stora plantor av alla de arter som vi förökar som art eller till hybrider och det är mycket glest i Sverige, Norge och Danmark mellan odlare som har ”rätt” plantor – och i tillräcklig mängd för att kunna pollinera flera plantor för att få tillräcklig frömängd. Det kan bli en hel del resande för pollinering under blomningssäsongen – liksom när halvmogna frökapslar skall samlas in.

En hel del arter gror och växer till alldeles utmärkt på varianter av de substrat som beskrivits för andra arter, fr a med 2 – 5% ananassaft i substraten, medan några andra gror alldeles utmärkt och snabbt för att sedan vid 2-3 mm storlek stanna av och kanske 0 % eller bara 5% lever vidare och utvecklas normalt - eller blir missbildade.










 

Uppenbarligen finns det för en del arter brister i de substrat vi använder just vid de tidigare utvecklings- stadierna där protocormen skall differentieras till skott och rot. En hel del problem har lösts undan för undan, men ett mycket, mycket stort antal försök med allehanda växthormoner, vitaminer etc etc har inte löst alla problem.

 

Internationellt sett är det ganska få personer som har lång erfarenhet av Cypripedium-förökning. Världs- mästaren heter Werner Frosch och bor i Tyskland. Men det är intressant att de som sysslar med förökning och ofta använder lite olika metoder och odlingssubstrat har framgång med lite olika arter och att det förefaller svårt eller ännu omöjligt att finna en enkel, gemensam metod, och givetvis är det också så att olika arter kan vilja ha olika odlingssubstrat.

Inavel vid självpollinering är sällan ett problem vid förökning av andra orkideer – men tycks i flera fall vad gäller Cypripedium kunna vara en bidragande orsak till dålig vitalitet hos frön eller plantor. Därtill kommer att enskilda blommande plantor kan ha helt defekt pollen som inte kan användas alls för pollinering, detta är känt också från vilda populationer.

Inte minst inom Cypr macranthos-gruppen, som är mycket variabel, kan det vara så det går mycket bättre att dra upp plantor från frö om man ”korsat” olika underarter, eller varianter eller kloner med varandra än om man tagit två likartade.

Vid hybridisering är det ytterst viktigt med föräldraval, även inom resp art. Resultatet kan vara helt beroende på val av individuell planta och inte bara inom arten! Så stor kan den genetiska variationen inom arten vara och betyda. Detta är ju ingenting som är överraskande för dem som forskar på annan växtförädling – men frustrerande för hemma-orkide-förökaren…

Om sedan genetiken ”passar” vid hybridisering – ja, det vet man först 3-4-5 år efter sådden; växer plantorna till snabbt eller inte? Tänker de överhuvudtaget blomma? Blev de vackra?

Många, många hybrider är dåligt livsdugliga och många av dem som finns registrerade efter en första blomning som hybrider finns uppdragna bara i enstaka exemplar och manar inte till efterföljd. Å andra sidan kan vissa andra hybrider visa kraftig s k hybridvigör med otrolig livskraft.

Men alla dessa problem skall läsaren ta som en utmaning; det finns fortfarande ett ledigt forskningsfält att ta hand om! Det finns ingen i världen som har löst problemen med lyckosam förökning av alla arter! För några decennier sedan var det ingen som kunde föröka någon Cypripedium-art. Werner Frosch var först och förökade Cypripedium reginae …och Svante Malmgren var sannolikt den som först kom på hur man skulle föröka Cypripedium calceolus i stor skala. Andra arter väntar på andra intresserade…

 

Tillväxt på näringssubstrat:

Om fröna nu gror som de skall, och växer vidare som de skall, så behöver de – liksom andra orkideer som förökas på liknande sätt – flyttas över till nytt, färskt odlingssubstrat en gång och då kan man ha 3-5 plantor per ca 20-25 ml odlingssubstrat för att få optimal storlek. Sammanlagda tiden på odlingssubstrat brukar vara 7-10-15 månader, beroende på vilken art eller hybrid det är. Några hybrider har mycket snabb tillväxt, och om de sås från halvmogna frön i slutet av juli, så kan de redan i slutet av februari nästa år ha en ”färdig” storlek, dvs utvecklade skott och rötter. Andra behöver lite mer än ett år.

 

Sedan går de in i en vilofas som säkerligen motsvarar naturliga förhållanden. Nu måste de ha en kylperiod på minst 3-4 månader, nära 0 grader. Om de står för varmt eller för kort tid – ja då börjar de aldrig växa när man satt dem i jord, utan dör!

Plantering i jord kan ske när som helst under den kalla vilofasen – enklast är egentligen att ha kvar dem på odlingssubstrat, då tar de mindre plats. Man sätter dem i jord tidigt på våren eller senvintern, men bör förvara dem fortsatt svalt och frostfritt några veckor till.

Man kan plantera dem direkt ute – men är då lite beroende av vädrets makter som kan vara lynniga på våren. Bättre är att ”starta” i ett svalt växthus, eller under konstbelysning i ett svalt rum . Framför allt måste man ha bra ventilation, eller åtminstone kunna hålla ned temperaturen under 18 grader, gärna bara 15, åtminstone nattetid första tiden. Cypripedium tycker inte om höga temperaturer, speciellt inte småplantor med tunna blad och korta rötter!

Det här med att klara små Cypripediumplantor första året i jord är ett känsligt kapitel som man bara lär sig genom sina misstag. De kräver ganska noga passning fr a första månaderna i jord, men med lite tur och lite erfarenhet bör man så småningom kunna klara 90 – 100 % av sina plantor i jord på detta sätt. Det vanliga är att nästan alla klarar sig – eller att alla dör om man gjort fel.

Lite senare på sommaren kan man sätta ut krukorna med småplantor på en skuggig plats i trädgården och börja fundera på var de skall stå över vintern. Vi övervintrar dessa småplantor, som alltså växt bara en sommar i jord, ute i bänkar, fortfarande kvar i krukorna, se foton.

Jord?

Cypripedium kan växa i många olika sorters jord, bara den är väldränerad men aldrig för torr. Neutralt pH – eller lite basiskt – eller svagt surt, det viktigaste är dräneringen.

För våt och kompakt jord, stående vatten på höst och vinter är nog den vanligaste dödsorsaken för en Cypripedium om den står på fel plats. Någon gång kan man behöva gräva ut och byta jord lokalt i en grop, och om man är tveksam om dräneringen på plats, kan en upphöjd bädd eller sluttande växtplats vara en mycket bra lösning. Annars är det så att mycket av alla detaljerade beskrivningar man kan läsa om vad gäller jordblandningar är myter och ritualer där erfarenhet fattas. Lite sunt förnuft och trädgårdsvana brukar lösa problemen med jordval.

 

Då är det betydligt viktigare hur man planterar: Cypripedium- plantorna – små som stora – har redan på sensommaren ett väl-utvecklat skottanlag för nästa år, placerat i eller t o m delvis ovanför jordytan! Detta skott får inte täckas av våt, kompakt jord – men helst ej heller sticka upp alltför fritt då det kan skadas av barfrost eller fåglar el dyl. I naturen är det säkert så att skottspetsarna täcks av multnande löv och dylikt – något som vi har brist på i trädgårdarna…

 

Man löser dock lätt problemet genom att täcka skottspetsarna med lite sand eller fint grus, och om man bor i trakter med mycket höst- och vinterregn, kanske en tegelpanna eller liknande. Det är inte nödvändigt – men en regnig vinter gör det nytta. Små plantor kan vara lite känsliga, stora brukar klara sig i alla fall.

 

På våren växer snabbt de nya skotten upp och man kan v b krafsa bort gruset. Eller låta det ligga kvar för dräneringens skull.

 

När skall man plantera?

Under en viloperiod är den säkraste tiden, vi föredrar höstplantering, bara man tänker på hur skottspetsen placeras. På våren är också OK, men det kan vara lätt att skada plantorna om de börjat växa. Är det krukodlade plantor kan man ju sätta dem när som helst på året.

 

 

 

Var i trädgården?

Alla Cypripedium har tunna men stora blad. Detta indikerar att de inte vill växa i för stark sol eller åtminstone inte för varmt. Även här är det så att stora plantor med långa rötter klarar sol och värme bättre än små, nyplanterade. Men halvskugga eller ”ljust men skuggigt” är det allra bästa. Vissa arter och hybrider har svagt håriga blad, bl a Cyp flavum och reginae, och tål därmed lite mera sol – men blommorna kan brännas därav! Under uppstammade träd är en bra växtplats – men man skall tänka på av lövträd kanske inte skuggar förrän i slutet av maj och vårsolen är stark innan dess! Cypripedium föredrar en kall växtplats mycket mer än en varm!

 

Små plantor eller stora?

Man kan numera köpa ett urval av olika Cypripediumarter och –hybrider dels via Internet, dels på enstaka stora trädgårdsmästerier. Det är dock mycket få som förökar plantor – i den mån plantorna inte är illegalt importerade - och de allra flesta är bara återförsäljare som vanligen höjt priset med 150-200%. Stora, dvs 5-åriga plantor kan kosta allt från motsv 450 kronor till 750 !

 

Vår åsikt och erfarenhet är att 3-åriga plantor, som alltså vuxit i jord två somrar och spenderat en vinter ute är fullt livsdugliga och att man kanske inte skall lägga dyra pengar på en 5-åriga planta när man kan köpa 3 eller 4 eller 5 stycken tre-åriga plantor för samma pris. Man skall bara komma ihåg att små plantor har korta rötter och stora plantor har långa rötter. Små plantor kan skadas av torka och sol första året på friland.

 

Man skall också hålla i minnet, att för den som förökar Cypripedium är det alltså så att vissa arter och hybrider går att dra upp i stor skala, medan andra sorter med ”samma ansträngning” kanske bara ger 1/10 så många plantor, om ens det, av orsaker som nämnts i början. Minst 25% av de sorter man sår blir det aldrig några blommande plantor av…

DÄRFÖR finns det ganska gott om vissa sorter och ont om vissa!


 

 

 

 

 


 

Och sedan?

En Cypripediumplanta kan, om det är en lättodlad art eller hybrid, och om den trivs, sannolikt leva i många decennier. Ute i naturen kan man, om man hunnit bli så gammal, t ex se samma bestånd av Guckusko, Cypripedium calceolus som man såg när man var ung för 50 år sedan! Om det blir lika länge i våra trädgårdar återstår att se, men många plantor växer till och delar sig för varje år till större bestånd. Här finns också en skillnad mellan hybrider och arter; många hybrider delar sig till större bestånd betydligt snabbare än de flesta rena arter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kan man dela en stor planta?

Nja, vårt svar är i första hand ”Nej”. Men man KAN dela stora plantor i några delar, men man får inte vara för snål och tro att man kan göra många små plantor av en stor. Det är mycket lätt hänt att man skadar rötter och skott och jordstam; skott-anlagen sitter mycket tätt och det kan gå in röta i jordstammen om den skadas.

 

Samplantering med andra växter?

Detta är i stort sett bara en fråga om personlig smak och trädgårdsestetik. Vissa Cypripedium blommar bara 7-8 dagar, andra upp till 3 veckor. Sedan är det en massa stora blad och om man tycket detta är vackert eller inte är en personlig fråga…

Man skall nog undvika att sätta Cypripediumplantor alldeles intill stora träd eller buskar, vars rötter går ytligt och konkurrerar för mycket – å andra sidan är skugga/halvskugga bra.

 

 

 



 

Från två-årig till blommande planta…

Små, dvs 2-åriga plantor, som alltså växt bara en sommar i jord kan behöva lite extra omvårdnad första vintern. Följande bilder visar hur man kan göra – och få så gott som alla plantor att klara sig.

Ju äldre plantorna är, desto mindre känsliga är de – men precis som beskrivits tidigare på sidan gäller samma principer över vintern; skydda skotten i jordytan med lite fint grus el dyl och kanske lite vintertäckning mot mycket regn och hård barfrost på våren.



Purpurfärgad variant av Cypr hotei-atsumorianum, uppdragen från frö


Cypr flavum x reginae ( Cypr ”Ulla Silkens”), uppdragna från frö

Cypr parviflorum x speciosum, uppdragen från frö

Cypr pubescens x speciosum, uppdragen från frö
 

Cypr ”Ulla Silkens” med prickig läpp

Mors dags-bukett

Ny starkvuxen hybrid på gång; Cypr calceolus x tibeticum, 6-7 månader efter sådd

Ny starkvuxen hybrid på gång; Cypr flavum x fasciolatum, 10-12 månader efter sådd

Mycket vital ny hybrid på gång; Cypr calceolus x vit macranthos, första året i jord

Cypr ”Ulla Silkens” andra året i jord

Lättförökad från ( halvmogna ) frö; Cypr calceolus

Svårförökad ( för oss ännu); Cypr pubescens

Inte självfertil planta – men hyfsat lättförökad som hybridpartner

Cypr macranthos – självfertil men lite svårare att föröka i stor skala..ännu..

Frökapslar av olika storlek

Frökapslar av Cyp hotei-atsumorianum, skall sås halvmogna nu 8 veckor efter pollineringen

Groende Cypr guttatum efter kylbehandling…

…och några plantor  8 - 10 månader senare

Ca 3 månader efter sådd; dags för nytt substrat

Ca 8-10 månader efter sådd

Stor vacker planta av vit Cypr ventricosum – men tyvärr odugligt pollen!

Cypr Rebunense – tyvärr inte självfertil, med utmärkt som hybridpartner

Cypr Rebunense x vit macranthos

Cypr parviflorum x Rebunense – en mycket bra hybrid!

Cypr tibeticum, stor mörkröd blomma, gror snällt, men växer sedan dåligt för oss på substrat

Cypr tibeticum går däremot framgångsrikt  att hybridisera med många andra arter med mycket gott resultat

Cypr calceolus x tibeticum
 

Cypr parviflorum x tibeticum

Cypr ventricosum – inte självfertil planta
 

Cypr ventricosum – inte självfertil planta

Cypr Farreri x calceolus grodde så här bra – men dog sedan

Cypr flavum x Formosanum växer bra på substrat – men otroligt långsamt sedan i jord

Cypr parviflorum x speciosum resp parviflorum  x macranthos från Taiwan. Den sistnämnda har betydligt klenare tillväxt i jord, dålig genetisk kombination

Den första av våra blommande Cypr Kentuckiense x tibeticum blev så här! Ful eller snygg?

Ca 10-12 månader efter sådd – dags för kylbehandling

Också ca 10 – 12 månader efter sådd – dags för kylbehandling

En del sorter får så här långa rötter…

…så det kan ta lite tid att plantera t ex de här 100 plantorna

Jord för små Cypripediumplantor

T v  en av de minsta; Cypr guttatum, t h Cypr hotei-atsumorianum

Alldeles nyplanterade i slutet av mars, jorden fortfarande våt

Starkvuxen hybrid som startar; Cypr parviflorum x Rebunense

Två calceolus-hybrider första året i jord

Ett bra år kan det se ut så här. För hög temperatur är största risken

Cypr calceolus; i stort sett 100% överlevnad, men det tar tre år innan de är ens så här stora

Cypr californicum; 100% överlevnad, första året i jord

Starkvuxen; Cypr ”Ulla Silkens” första året i jord

Cypr guttatum. Mår utmärkt, men blir inte större än så här första året i jord.

Cypr-plantor efter första sommaren i jord. Notera skottspetsarna i jordytan !!

Cypripedium-planta i rabatten – notera skottspetsen i jordytan !!

Täck gärna skottspetsarna på senhöst och vinter med lite grus…

…och kanske regnskydd av något slag om det är mycket vinterregn…

…och i slutet av april ser det ut så här…

…eller så här om det är en lite tidigare sort

Sol på förmiddagen, sedan skugga…

Upphöjd bädd, halvskugga

Upphöjd bädd, halvskugga

Cypr parviflorum och Cypr ”Gilsela” på en sval och bra växtplats

Tre- fyra- och fem-åriga plantor, krukodlade
 

Fem-årig planta av Cyp ”Ulla Silkens”, har blommat

Halvskuggigt, väldränerat, men inte för torrt

Halvskuggigt, väldränerat, men inte för torrt

Halvskuggigt, värdränerat, men inte för torrt

Halvskuggigt, väldränerat, men inte för torrt

De två små plantorna i krukan till vänster…

…har numera ca 25-30 blommor årligen

Från början 7 småplantor, 2009 var det 91 blommor
 

Ca 10 småplantor från början, 2009 var det ca 130 blommor

Cypr calceolus delar sig snabbt vegetativt om den mår bra…

…men det krävs starka nerver och försiktighet att dela isär den

Cypr calceolus x macranthos intill en gammal murken stubbe

Cypr hotei-atsumorianum med lite sällskap i trädgården


 

   

Cypripediumplantor efter första året i jord, notera skottspetsarna !

Vare sig man särplanterar dem, som på bilden, eller låter dem stå kvar ett år till i samma kruka, så gör man så här:

…sandblandad jord runt skottspetsen…

…täck med fint grus…

…ut i trädgården…

…skydda mot vinterregn…

…så brukar nästan 100% klara sig, i bänk…

…eller på friland

Ett par bra Cypripedium-hybrider 2:a året i jord, på hösten 3 år från sådd

Cypr ”Ulla Silkens” 2:a året i jord

Cypr fasciolatum-hybrid 3:e året i jord = 4 år gamla, blommar nästa år

Cypr flavum 3:e året i jord, blommar nästa år

Världens första blommande Cypr ”Ulla Silkens”.  Mycket starkvuxen, men tar oftast 5 år från frö till blomma.

Cypr calceolus x tibeticum tar 5, ibland 6 år till blomning från frö

Cypr parviflorum x Rebunense tar vanligen bara 4 år till blomning från frö

Cypr fasciloatum x speciosum tog 5 år från frö till blomma